Innehållsförteckning:
- Definition
- Vad är perikoronit?
- Hur vanlig är perikoronit?
- Tecken och symtom
- Vilka är tecken och symtom på perikoronit?
- När ska jag träffa en tandläkare?
- Orsak
- Vad är orsakerna till perikoronit?
- Riskfaktorer
- Vilka är de faktorer som ökar risken för att utveckla perikoronit?
- 1. Ålder
- 2. Muntlig hygien
- 3. Stress
- 4. Lider av infektion i övre luftvägarna
- 5. Graviditet
- 6. Visdomständer eller molar som inte kommer ut perfekt
- Diagnos & behandling
- Hur diagnostiseras perikoronit?
- Hur behandlas eller behandlas perikoronit?
- Huskurer
- Vilka är några livsstilsförändringar, förebyggande åtgärder eller huskurer som kan göras för att behandla perikoronit?
- 1. Upprätthålla munhygien
- 2. Var flitig att besöka tandläkaren
Definition
Vad är perikoronit?
Perikoronit är en typ av munstörning. Detta tillstånd inträffar när det finns svullen och inflammerad tandköttvävnad runt tänderna. Tänderna som ofta påverkas är visdomständer, tredje molar och sista molar.
En av huvudorsakerna till detta tillstånd är molar som inte kommer ut helt, vilket är känt som påverkade tänder. Dessutom attackerar inflammation ofta den nedre tandköttvävnaden, inte toppen.
Perikoronit skiljer sig från tandköttssjukdom (parodontit), eftersom detta tillstånd är specifikt för området runt den växande tanden. Orsaken till detta tillstånd liknar bildandet av en tandköttabscess vid parodontit, där matrester fastnar under tandköttet.
Detta tillstånd kan vara akut eller kroniskt. Kronisk perikoronit tenderar att ge milda inflammatoriska symtom. I akuta fall är symtomen allvarligare, såsom feber, svullnad och infektion.
Din tandläkare kan föreslå att du tar bort tandköttet eller tar bort den drabbade tanden. Därefter kommer läkaren att ge behandling som fokuserar på att hantera symtomen.
Hur vanlig är perikoronit?
Perikoronit är en ganska vanlig oral sjukdom. Vanligtvis är denna sjukdom vanligare hos personer som just har fyllt 20 år. Detta tillstånd är mycket sällsynt hos patienter under 20 år och över 40 år.
Förekomsten av denna sjukdom hos patienter i åldern 20 till 29 år är 81%. Under tiden är en av de viktigaste faktorerna som utlöser uppkomsten av detta tillstånd dålig munhygien.
Perikoronit är en sjukdom som kan behandlas genom att känna igen befintliga riskfaktorer. För att ta reda på mer information om denna sjukdom kan du kontakta din läkare.
Tecken och symtom
Vilka är tecken och symtom på perikoronit?
Tecken och symtom på perikoronit varierar i allmänhet beroende på om patientens tillstånd är akut eller kronisk.
Följande är tecken och symtom som uppträder i akuta fall:
- Smärta på baksidan av tanden
- Svullnad i tandköttsvävnaden (på grund av vätskeuppbyggnad)
- Smärta vid sväljning
- Förekomst av infektion
- Sömnproblem
- Svårigheter att öppna din mun (trismus)
- Svullna lymfkörtlar i nacken
Dessutom finns det flera ytterligare symtom som indikerar att denna sjukdom är kronisk, nämligen:
- Dålig andedräkt (halitos)
- Mild smärta eller domningar som varar i 1-2 dagar
- Pus dyker upp från tandköttet så att munnen känns dålig
Det kan finnas tecken och symtom som inte nämns ovan. Om du är orolig för ett visst symptom, kontakta din läkare.
När ska jag träffa en tandläkare?
För svår perikoronit åtföljd av feber och inflammation rekommenderas inte hembehandling och korrekt behandling måste utföras av en professionell. Kontakta din tandläkare om du har svår perikoronit.
Orsak
Vad är orsakerna till perikoronit?
Perikoronit kan uppstå när en patient upplever tandpåverkan, vilket är ett tillstånd där visdomständer eller molar inte kan komma ut helt. Under normala förhållanden bör tänderna komma ut ur tandköttet. Men i detta tillstånd växer tanden bara en del av tandköttet.
Detta tillstånd gör att bakterier lätt kommer in mellan tänderna så att infektion uppstår. I fallet med denna sjukdom kan mat eller plack byggas upp och fastna i tandköttvikningarna runt tänderna. Om uppbyggnaden lämnas för länge kan tandköttet bli irriterat.
Om irritation och inflammation blir värre kommer det att finnas svullnad och infektion som sprider sig till käken.
Riskfaktorer
Vilka är de faktorer som ökar risken för att utveckla perikoronit?
Perikoronit är en sjukdom som kan hända vem som helst, oavsett åldersgrupp eller rasgrupp. Det finns dock flera faktorer som kan öka en persons risk att uppleva symtomen.
Att ha en eller flera av riskfaktorerna betyder inte att du definitivt kommer att ha en sjukdom. Det finns också en liten chans att utveckla detta tillstånd även om du inte har någon av riskfaktorerna.
Följande är de faktorer som kan utlösa detta tillstånd:
1. Ålder
Så många som 81% av de som lider av denna sjukdom ingår i åldersgruppen 20-29 år. Detta tillstånd förekommer sällan hos personer under 20 eller över 40 år.
Därför, om du hamnar i den åldersgruppen, är dina chanser att få denna sjukdom mycket större.
2. Muntlig hygien
En av de viktigaste faktorerna som utlöser problem i munnen, inklusive perikoronit, särskilt de av akut natur, är dålig munhygien.
En smutsig mun är mycket benägen för infektion. Därför, om du inte upprätthåller din munhygien ordentligt, är din risk att utveckla detta tillstånd högre.
3. Stress
Enligt uppgift orsakas minst 66% av fallen av denna sjukdom av emotionella problem, såsom stress. Om du upplever frekvent stress och stress är dina chanser att drabbas av denna sjukdom större.
4. Lider av infektion i övre luftvägarna
Förutom stress är ett annat hälsoproblem som har kopplats till tandköttets inflammation en övre luftvägsinfektion. Så många som 43% av fallen av denna sjukdom är associerade med övre luftvägsinfektioner.
5. Graviditet
Även om det inte är säkert varför, är graviditet också förknippad med problem eller problem med munnen och tandköttet. Därför är din risk att uppleva denna sjukdom högre om du är gravid.
6. Visdomständer eller molar som inte kommer ut perfekt
Om du har visdomständer eller molar som inte är fullvuxna, är dina chanser att utveckla inflammation i tandköttet runt tänderna större.
Diagnos & behandling
Informationen är inte en ersättning för medicinsk rådgivning. Rådgör ALLTID med din läkare.
Hur diagnostiseras perikoronit?
Tandläkaren hittar vanligtvis perikoronit under en rutinutvärdering eller klinisk undersökning, eller när du undersöks för andra tandproblem.
Vid diagnos kommer läkaren att kontrollera dina visdomständer och molar för inflammation, rodnad eller pus som kommer ut ur tandköttet.
Dessutom kommer läkaren också att kontrollera om det finns en veck eller tår i tandköttet där det påverkas. Ibland kommer läkaren att rekommendera dig att göra ett röntgenprov.
Hur behandlas eller behandlas perikoronit?
Din tandläkare kommer att överväga vilken typ av behandling och behandling som är rätt för dig, beroende på ditt medicinska tillstånd och dina behov. Följande är fokus för behandling av perikoronit:
- Kontrollera eller minska smärta runt molarerna
- Ta bort tandköttskiktet eller vik som täcker stöten
- Ta bort tänder som inte kommer ut helt
Om du har smärta på grund av tänder som håller på att växa kan din tandläkare ordinera flera typer av läkemedel som kan hjälpa till att lindra smärtan.
Under processen att ta bort plack och matpartiklar från tandköttet kommer din läkare att applicera lokalbedövning så att du inte känner smärta eller ömhet. Efter det kommer läkaren också att ordinera ibuprofen (Advil) eller paracetamol (Tylenol).
Om det finns inflammation eller infektion, kommer läkaren att ordinera antibiotika, såsom penicillin eller erytromycin (Erythrocin Stearate).
Huskurer
Vilka är några livsstilsförändringar, förebyggande åtgärder eller huskurer som kan göras för att behandla perikoronit?
Här är några tips som du kan göra för att hantera och förhindra inflammation i tandköttet runt dina molar.
1. Upprätthålla munhygien
Det viktigaste du måste prioritera är att alltid hålla tänderna och munnen rena. Genom att regelbundet borsta tänderna minst två gånger om dagen och rengöra matrester mellan tänderna, minskar du risken för att utveckla munsjukdom.
2. Var flitig att besöka tandläkaren
Du bör också vara flitig med att träffa tandläkaren, minst var sjätte månad. Detta kan hjälpa till att förhindra tand- och munproblem och upptäcka tidigt om det finns vissa sjukdomar.
Om du har några frågor, kontakta din läkare för den bästa lösningen på ditt problem.