Innehållsförteckning:
- Hur uppstår antibiotikaresistens?
- Är resistens mot detta antibiotikum farligt?
- Varför använder vi inte nya antibiotika för behandling?
- Vad kan vi göra för att förhindra antibiotikaresistens?
- Vad kan samhället göra?
- Vad kan vårdpersonal göra?
1960 sa en kirurg i Amerika en fras som var känd på hans tid: "Det är dags att stänga boken om smittsamma sjukdomar och förklara seger över kriget mot pesten". Upptäckten av antibiotikumet penicillin av Alexander Fleming och dess framgång vid behandling av sårinfektioner under andra världskriget är goda nyheter i hälsovärlden.
Tyvärr varade denna glada nyhet inte länge. Fyra år senare kunde penicillin inte behandla alla infekterade sår, och ett nytt problem uppstod: antibiotikaresistens. Antibiotikaresistens, alias resistens mot antibiotika, är bakteriens förmåga att motstå effekterna av läkemedel, varigenom bakterierna inte dör efter att ha gett antibiotika. Nu har 46 år gått, och det verkar som om vi fortfarande är långt ifrån att kunna undvika smittsamma sjukdomar.
Hur uppstår antibiotikaresistens?
När en person är sjuk och får antibiotika, dör bakterier normalt av läkemedlet. I vissa fall kommer emellertid vissa bakterier att mutera och bilda resistens mot antibiotika. Dessa bakterier kommer att föröka sig, och en koloni av bakterier som är resistenta och kan överföras till andra individer skapas. Några av sätten bakterier kan bilda resistens inkluderar:
- Producerar enzymer som kan förstöra antibiotika
- Förändringar i bakteriecellväggen / membranet så att läkemedel inte kan komma in
- Förändringar i antalet läkemedelsreceptorer i bakterieceller så att läkemedel inte kan bindas
- Och andra.
Är resistens mot detta antibiotikum farligt?
Förekomsten av resistenta eller resistenta bakterier har skjutit i höjden de senaste åren och nya resistensmekanismer upptäcks och sprids ständigt över hela världen. Listan över infektioner med bakterier som redan är resistenta är lunginflammation, tuberkulos, gonorré och växande. Detta gör behandlingen allt svårare och ibland obehandlad.
Detta tillstånd förvärras av den lätthet med vilken antibiotika köps, även utan läkares recept i vissa länder. I vissa länder utan standardbehandling ordineras antibiotika ofta utan tydliga indikationer. Detta ökar bördan av befintlig antibiotikaresistens.
Motstånd leder till ökade medicinska kostnader, längre behandlingstider och sjukhusvistelser och högre dödlighet. Forskning utförd av WHO drog slutsatsen att dödligheten för infektion E coli 2 gånger högre i resistenta bakterier än icke-resistenta bakterier. För lunginflammationsinfektioner varierar denna frekvens från 1,9 gånger och 1,6 gånger vid infektioner S. aureus. I Europa orsakas 25 000 dödsfall av resistenta infektioner varje år, vilket orsakar mer än 15 miljoner dollar i hälsokostnader och förlorad arbetsproduktivitet. Antibiotikaresistens resulterade i en ökning av sjukhusvistelsen med i genomsnitt 4,65 dagar och en ICU-vistelse på 4 dagar.
Varför använder vi inte nya antibiotika för behandling?
2005 konstaterade FDA att upptäckten av nya antibiotika har minskat under det senaste decenniet. Detta beror på att upptäckten av nya antibiotika kräver mycket tid och pengar. Det tar cirka 400-800 miljoner US-dollar för upptäckten av ett antibiotikum. Dessutom tar forskning för att hitta ett läkemedel lång tid, i flera steg innan slutligen ett läkemedel kan massproduceras.
Vad kan vi göra för att förhindra antibiotikaresistens?
Upptäckten av nya antibiotika för att bekämpa resistens skulle vara meningslöst, om det inte åtföljs av våra åtgärder för att förhindra att resistens återkommer.
Vad kan samhället göra?
- Förhindra infektion genom att bibehålla renheten, tvätta regelbundet ordentligt, genomföra vaccinationer.
- Ta endast antibiotika om det föreskrivs av en läkare eller vårdpersonal.
- Ta alltid antibiotika.
- Använd aldrig resterande antibiotika.
- Dela inte antibiotika med andra människor.
Vad kan vårdpersonal göra?
- Förhindra infektion genom att tvätta händerna, tvätta medicinska instrument och hålla en ren arbetsmiljö.
- Kontrollera patientens vaccinationsstatus, oavsett om den är fullständig eller inte.
- Om en bakterieinfektion misstänks är det bättre att bekräfta med laboratorietester eller odling.
- Förskriv antibiotika endast när det är absolut nödvändigt.
- Förskriv antibiotika med rätt dos, rätt administreringssätt, rätt tid och administreringsvaraktighet.
