Magsyra fortsätter att gå upp varje vecka? se upp för risken för Barretts sjukdom!

GERD är en matsmältningssjukdom som kännetecknas av ökad magsyra (återflöde) och uppkomsten av olika andra åtföljande symtom som återkommer minst två gånger per vecka. GERD i sig är faktiskt inte dödligt, men om det inte hanteras ordentligt kan komplikationerna vara farliga. En av de farliga sjukdomarna som kan uppstå på grund av ökad magsyra är Barretts matstrupe.

Vad är Barretts matstrupe?

Barretts matstrupe är en precancerös lesion i matstrupen som är en av de allvarligaste komplikationerna av GERD. Men inte alla som har GERD kommer definitivt att utveckla Barretts, säger Prof. Dr. dr. Ari Fahrial Syam, Sp.PD-KGEH, MMB, FINASIM, FACP, när de möttes av Hello Sehat-teamet vid invigningen av Indonesiens Gastrointestinal Foundation (YGI), förra fredagen (31/8). Prof. Dr. dr. Ari Fahrial Syam är en expertkonsult inom området gastroenterologi-hepatologi, som också är dekan för fakulteten för medicin, Indonesiens universitet.

Detta beror på att Barretts matstrupe är en ganska sällsynt sjukdom. Det uppskattas att endast cirka 10% av personer som har kronisk (långvarig) GERD så småningom utvecklar Barretts sjukdom.

Varför fortsätter magsyran att stiga och orsaka Barretts matstrupe?

Barretts sjukdom uppträder vanligtvis när GERD är tillräckligt svår. Om återfallet fortsätter kan magsyran som stiger över tiden förstöra slemhinnan i matstrupen och orsaka att såret blir inflammerat.

Inflammationen får sedan matstrupen till att gradvis bryta ner och ersättas med vävnad som liknar vävnaden i tarmen. Denna onormala förändring kallas metaplasi. Skador på matstrupen som kan orsaka precancerösa sår kallas Barretts matstrupe.

Kan Barretts sjukdom botas?

Enligt dr. Ari, Barrett matstrupe kan behandlas genom olika tillgängliga medicinska ingrepp.

Det måste dock förstås, Barretts sjukdomssymtom liknar kronisk GERD, vilket gör det svårare att upptäcka. Så för att diagnostisera Barretts krävs också klinisk observation som är ganska komplicerad och tidskrävande.

I allmänhet, när kronisk GERD har behandlats i 2-5 månader men inte läker, även om symtomen kvarstår, kan läkare väcka misstankar om Barretts risk. Då kommer läkaren att göra en endoskopi och kontrollera pH i magen för att bekräfta Barretts diagnos. Om det finns tecken på precancerösa lesioner i matstrupen, bör endoskopi utföras regelbundet.

Livsstilsjusteringar som måste göras om du har GERD

Dessutom måste du förhindra att magsyra stiger kontinuerligt under Barretts matstrupsbehandling. Detta gäller också för att förebygga eller sänka risken för Barretts sjukdom.

Börja använda olika hälsosamma livsstilar nedan för en hälsosammare matsmältning och hälsa:

• Minska fet mat, kryddig mat, choklad, koffein och pepparmynta som kan förvärra magsyraåterflödet
• Undvik alkohol, sura drycker och läsk.
• Sluta röka.
• Sova med upphöjt huvud för att förhindra att magsyra stiger.
• Ligga inte direkt efter att ha ätit. Ge det minst två timmar efter att du ätit, bara lägga dig.
• Ta mediciner regelbundet och balansera det med att dricka mycket vatten.

Även om inte alla med GERD kommer att utveckla matstrupen, bör du fortfarande vara försiktig.

Människor som har både GERD och Barretts sjukdom samtidigt är mer benägna att utveckla matstrupscancer (matkaresom i matstrupen) än personer som bara har GERD. Men återigen är risken för matstrupscancer som en komplikation av GERD också sällsynt. Mindre än 1% av fallen med Barrett kan utveckla matstrupscancer. Du måste dock alltid utföra rutinmässiga kontroller så att läkaren hittar möjligheten till precancerösa lesioner och cancerceller tidigt innan de sprids.

x